Kyrkans pengar

Kyrkans pengar diskuteras en hel del och de väcker också många frågor. Varifrån får kyrkan sina pengar och hur använder kyrkan dem? Vad äger kyrkan? På de här sidorna berättar vi framför allt om kyrkans pengar i Helsingfors. Vi har också gjort upp en ordlista som finns på en separat sida. Syftet med ordlistan är att göra det lättare att jämföra kyrkans och företagens ekonomiska siffror.

Kyrkans pengar cirkulerar framför allt i församlingarnas ekonomi. Om det finns flera församlingar i en kommun bildar dessa en s k kyrklig samfällighet och har en gemensam ekonomi. Församlingarnas ekonomi sköts långtgående på samma sätt som kommunernas ekonomiförvaltning. Den stora skillnaden är ändå att en stor del av kommunernas utgifter är lagstadgade. Både kommunernas och församlingarnas verksamhet är beroende av skatteinkomster och den högsta beslutsmakten används av ett fullmäktige som utsetts genom val.

Helsingfors kyrkliga samfällighets "omsättning", dvs. de årliga verksamhetsintäkterna och skattein-komsterna, har stabiliserats på en nivå som ligger något över 100 mn €. År 2014 uppgick dessa intäkter och inkomster till cirka 111 mn € medan verksamhetsåret samma år uppgick till cirka 102 mn €.

På nationell nivå är budgeten för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är ungefär 1200 mn €, alltså ungefär tio gånger större än Helsingfors kyrkliga samfällighets budget.

Lönekostnaderna utgör församlingarnas största enskilda kostnadspost. Det är naturligt, eftersom kyrkans viktigaste uppgift är att stå vid människans sida i livets alla skeden. Inte ens den bästa teknik kan ersätta möjligheten att prata och dela livets glädjeämnen och sorger med en annan mänska. Personalkostnaderna utgör ca 57 % (58 mn €) av Helsingfors kyrkliga samfällighets verksamhetskostnader. Samfälligheten har omkring 1 200 anställda. Dessutom sysselsätter begravningsplatserna cirka 450 sommarjobbare.

De senaste åren har kyrkans utgifter ökat snabbare än skatteinkomsterna. Den långvariga ekonomiska recessionen, det sjunkande medlemsantalet det faktum att kyrkans andel av samfundsskatten ersätts med ett statsbidrag inverkar också på kyrkans kassa. För att få ekonomin i balans har man berett sig på att skära ner driftskostnaderna med ca 3 % år 2016. År 2017 är sparbehovet 5 % och följande år 7 %.

Kyrkan har också pengar i en nationell centralfond som sköter om uppgifter som är gemensamma för hela kyrkan. Centralfonden får sina inkomster i huvudsak via bidrag som församlingarna betalar. Största delen av centralfondens placeringsegendom, ca 1 243 mn € (marknadsvärde per 31.12.2014), utgörs av pensionsfonden som bildats för att säkerställa att kyrkan kan betala personalens pensioner. Fonden täcker endast en liten del av kyrkans pensionsansvar.

Alla församlingsekonomier och kyrkans centralfond har också egendom som till stor del är bunden i fastigheter, framför allt kyrkor, som används för den egna verksamheten. Dessutom kan församlingarna äga bl a skog och andra placeringar. Vi berättar mer om Helsingforsförsamlingarnas fastigheter och placeringsegendom på annat håll på denna webbplats.